Resonera mera!

Svenska resonanssträngade fioler



NamnSödlingTotallängd
TypDubbeldäckareMensur
Byggd avOkäntCorpuslängd
ByggårOkäntHöjd
OrtOkäntSarghöjd



Denna fiol finns omnämnd och avfotograferad i Carl Erik Södlings Den svenska folkmusikens historia. Så här skriver Södling:

Men en sak fortfor oafbrutet inom de fioler som hos oss användes af folkspelemännen: de metalliska ljudsträngarne, som vi funnit tillstädes under hela utvecklingsserien. Från barndomen ägde jag endast ett dunkelt minne härom, men ingen visshet. Slunda skref jag 1877 uti mitt närvarande arbete: "jag måste öfverlemna åt framtiden att bevisa tillvaron af dessa ljudsträngar, äfven å senare tidens folkspelsfioler; ty ehuru fullt förvissad om deras tillvaro, saknar jag lika väl bevis därpå, trots ifrigt efterforskande." Just under innevarande år (1881) stod mig lyckan bi, uti att inom Slaka s:n nära Linköping, finna en dylik fiol, hvars afbildning ses uti pl.n:o 58. l. 24 t., 2:ne bredder 6 1/4 - 8 3/4 t.; djup vid kanten 1 3/8 - vid ljudpinnen 3 t. Den är tydligen en stockfiolens efterbildning, och kan anses förfärdigad under 14:de årh.

Med ljudsträngar menas här resonanssträngar och stockfiol betyder nyckelharpa. Jag antar att det är den som kan anses förfärdigad under 1300-talet. Intressant att han har bifogat lite mått. Enligt wikipedia användes det så kallade decimalsystemet i Sverige mellan 1855 och 1889 och en tum motsvarade då 29,7 mm. Detta skulle innebära att totallängden på Södlings fiol var cirka 713 mm. Min fiol har en totallängd på 610 mm. 713 känns alltså inte rimligt utan mer troligt är att det är verktum som Södling anger. Längden blir då 594 mm vilket låter rimligt då många av dubbeldäckarna har mindre kroppar. Bredderna som Södling anger blir 154,6 mm respektive 216,5 vilket konstigt nog är mer är på min fiol som har en maximal bredd på 210 mm. Djup vid kanten är enligt Södling 34 mm vilket då borde inkludera lock och bottens kanttjocklek (troligen cirka 4 mm). Sarghöjden blir då 26 mm.

Södling antyder här att resonanssträngsfiolerna har använts av folkmusiker, inte av högreståndsmusiker. Tyvärr anger han inte i vilket sammanhang han hittat dubbelplansfiolen och inte om han köpt den eller bara låtit fotografera av den. Man kan ju undra om den finns kvar nu efter 127 år. Den har uppenbarligen överlevt perioden då man moderniserade många gamla fioler (bytte hals) men frågan är om den klarat alla andra prövningar.


Publicerad med tillstånd från Statens musikbibliotek

Alla tips om fioler med resonanssträngar mottages tacksamt via epost till info [snabel-a] resoneramera [punkt] se

Läs artikel om dubbeldäckare från tidningen Spelmannen

Länkar och annonser