RESONERA MERA!

Svenska fioler med resonanssträngar

Denna fiol som är i privat ägo har en standardhals och blev identifierad som en dubbeldäckare tack vare ett besök på denna websida. Rester finns efter åtta resonanssträngsfästen vilket indikerar att den har haft en skruvlåda med tolv skruvar och man kan också tydligt se att halsen är bytt. Byggaren är Johan Georg Mohte, en känd fiolmakare från Ängelholm. Uppgifter har antytt att denna fiol ska finnas på Scenkonstmuseet (tidigare Musikmuseet) i Stockholm men så är alltså inte fallet. Det finns också uppgifter om att den tidigare tillhört Nordiska museet men överförts till Musikmuseet i början av 1900-talet och de kan också vara felaktiga. I Nordiska muséets skrift Fataburen från 1921 finns en referens till denna fiol.

Fiol, har möjligtvis ursprungligen varit en viola d’amore, märken efter flera strängar synas nedtill vid strängfästet. Inläggning med elfenben i uddmönster å bröst och rygg runt sargen. Namnsedel, fig. 7, av papper med skriven signering: »Johan George Mothe i (?) Engelholm 1736». Ägare: doktor John Nordlund, Stockholm.

Nuvarande ägare är släkt med John Nordlund och årtal på etiketten stämmer överens med uppgifterna från Fataburen varpå det är mycket troligt att det är just detta instrument som det refererats till tidigare. Instrumentet har fin intarsia i kanterna och lite sparsmakade målade utsmyckningar vid hörnen på botten. Fiolen sägs numera ha en fin klang och vara lättspelad men var länge ospelad och då sträv och utan efterklang.

Johan Georg Mohte

Johan Georg Mohte, 1690/1695-1765, var grundaren till fiolbyggarsläkten Mohte i Ängelholm. Släkten Mohte har ett lite oklart ursprung. De skulle kunna härstamma från Tyskland eller möjligen från Frankrike och efterforskningar i ämnet försvåras av att de stavar sitt namn på massor av olika sätt. Mohte kunde också stavas Moehte, Måtte, Mote, Motte eller Mothe och de olika stavningarna indikerar antingen tysk eller fransk härkomst. Bengt Nilsson hävdar att Johannes Georg Mothe föddes i Dresden 1695 (ev 1690) medan Anne Nilsson är mer osäker om han är invandrare eller inte. Han tycks ha kommit till Ängelholm 1723 då han ansökte om att få bosätta sig där. Mohte sägs ha lärt sig fiolbyggarkonsten i rysk fångenskap vilket han satt i under 14 år. När det gäller professionella fiolbyggare i Sverige under 1700-talet så finns det två centra, dels Stockholm där en stor majoritet finns och dels i Skåne och släkten Moehte är en av de starkaste representanterna i den senare kategorin. Mohte tycks ha inspirerats av Joachim Tielke i Hamburg och flera av Mohtes instrument, typ gambor, liknade Tielkes med samma typ av inläggningar i kanten. Det finns inga bevis för att Johan Georg gick i lära hos Tielke men det fanns goda kontakter mellan Sverige och Hamburg så det är fullt möjligt. Johan Georg Mohtes son Johan Jörgen fick egna privilegier för instrumentmakeri 1748 och Johan Jörgen fick i sin tur en son som hette Önnert och byggde fioler in på 1800-talet. Johan Georgs svärson Jacob Hellman var också fiolmakare i Ängelholm. Bevarat efter Johan Georg finns en cello (ombyggd gamba) från 1726, en gamba från , en fiol från 1745 och minst två men troligen fyra Dubbeldäckare. Av efterkommande fiolmakare i släkten Mohtes produktion finns inga kända instrument bevarade.

NamnMohte
TypDubbeldäckare
Byggd avJohan George Moethe
Byggår1736
OrtÄngelholm, Skåne
FyndortStockholm
Antal spelsträngar4
Antal resonanssträngar8
Totallängd580 mm
Mensur
Corpuslängd345 mm
Höjd55 mm
Sarghöjd32 mm
Andra instrument med samma antal resonanssträngarTuppenMunkenHjelmenKarlhamnsfiolenElvisBulanGöteborgsfiolenEdvinSödlingNorbergsfiolenHammerMohte 2JamtlifiolenNils NilssonAngeredsfiolen
Andra instrument med rosningTuppenGöteborgsfiolenEdvinAngeredsfiolen
Andra instrument med kantintarsiaEdvinMohte 2Arwitgamban M285MeyergambanKulturencellonKulturengambanAngeredsfiolen

Copyright 2009-2020 Jon Magnusson