I Skandinavien är det framför allt två instrument med resonanssträngar som är välkända, den svenska nyckelharpan och den norska hardingfelan. Inte lika känt är att svenska fioler med resonanssträngar tycks ha varit en någorlunda vanlig företeelse under framför allt 1700-talet. Detta var viola d'amorens guldålder i Europa och med största sannolikhet kom bruket att förse såväl fioler som nyckelharpor med resonanssträngar från denna trend. Efter att ha glömts bort under hundra till tvåhundra år har fioler med resonanssträngar återigen blivit ganska populärt i Sverige, framför allt bland folkmusiker.
Bland de historiska fynden av fioler med resonanssträngar i Sverige dominerar dubbeldäckarna, en instrumenttyp som förenas av att stämskruvarna monterats i två rader i skruvlådan, spelsträngarnas skruvar på den övre raden och resonanssträngarnas på den undre. När jag började med efterforskningar om svenska fioler med resonanssträngar hade jag uppfattningen att det vanligaste var instrument som liknade den norska hardingfelan, med fyra extra skruvar för resonanssträngar i en förlängd skruvlåda. Jag visste sedan långt tidigare att det fanns svenska fioler med åtta resonanssträngar där de extra stämskruvarna placerats i en separat rad i skruvlådan men trodde att det var ganska ovanligt. Ganska snabbt kunde det dock konstateras att medan det finns hyfsat många dubbeldäckare bevarade så lyser andra resonanssträngsfioler med sin frånvaro.
Vi vet inte exakt hur vanligt fioler med resonanssträngar var i Sverige förr i tiden och om de fynd som finns kvar idag är en liten eller stor del av den totala mängd instrumenten som någonsin byggts. Vi vet inte heller om dubbeldäckarna har bevarats i högre utsträckning än andra fioler med resonanssträngar men av tillgängliga fynd idag är 23 av 27 svenska fioler med resonanssträngar dubbeldäckare. Under tiden som jag haft denna websida och sysslat med efterforskningar har det dykt upp en hel del instrument som inte tidigare var allmänt kända, bland annat några dubbeldäckare med fyra resonanssträngar. Fynden bekräftar bilden av dubbeldäckarnas dominans och de med 4+4 strängar gör att vi inte kan utesluta att de referenser till resonanssträngsfioler, ibland specifiserat med fyra resonanssträngar, som ibland finns i spelmansberättelser och notböcker också kan ha varit dubbeldäckare.
Förutom dubbeldäckare och övriga svenska fioler med resonanssträngar finns på denna sida några andra instrument som är intressanta och som kan ge perspektiv och ökad kunskap om fioler med resonanssträngar. Alla instrumentnamn på websidan är påhittade i nutid för att underlätta identifiering. Det hade säkerligen gått att hitta bättre namn men jag väljer att vara konsekvent över tid och fortsätter med de namn jag initialt valde. På denna websida hittar du också bilder på ett antal nybyggda fioler med resonanssträngar och några tips om du själv är sugen på att bygga en sådan.
Om du har tips om en fiol med resonanssträngar som inte är med på sidan eller något annat som kan kasta nytt ljus över detta ämne så får du gärna skicka epost till info [snabel-a] resoneramera [punkt] se . Jag publicerar också gärna bilder på nykonstruerade fioler med resonanssträngar.
Antal svenska fioler med resonanssträngar per typ
Antal svenska fioler med resonanssträngar per län
Kartan ovan visar såväl instrumentens fyndplats som platsen där de byggdes om den är känd. De instrument där byggplatsen är känd kommer därför att förekomma två gånger i bilden. Detta var det bästa sättet att ge en total bild över till vilka län instrumenten har kopplingar. Observera att anledningen till den stora mängden instrument i Stockholm är Scenkonstmuseets samlingar.