RESONERA MERA!

• Startsida
• Dubbeldäckare
• Tuppen
• Munken
• Hjelmen
• Karlhamnsfiolen
• Elvis
• Bulan
• Mohte
• Göteborgsfiolen
• Edvin
• Södling
• Norbergsfiolen
• Spetts
• Toftafiolen
• Bungefiolen
• Hammer
• Lumiere
• Metropol
• Mohte 2
• Jamtlifiolen
• Långalma
• Krokeken
• Nils Nilsson
• Angeredsfiolen
• Andra svenska fioler med resonanssträngar
• Övriga instrument med resonanssträngar
• Referenser till resonanssträngsfioler
• Övriga instrument
• Nybyggen
• Resonanssträngarnas ursprung
• Blogg
• Byggtips
• Bildsök
• Om mig

Denna fiol finns i Jamtlis samlingar i Östersund. Enligt museets egna anteckningar är fiolen är tillverkad av fiolbyggaren Nils Jonas Ericsson. Han var född 1871 i Sundsjö socken i Jämtland men flyttade i relativt unga år till Stockholm och därifrån emigrerade han senare till USA. Ericsson blev sedemera föreståndare för The Belle Skinner collection of old musical instruments i Holyoke i Massachusetts. Belle Skinners hem är idag ett museum men instrumentsamlingen har sålts till Yale University. Enligt fiolens etikett har Ericsson byggt instrumentet 1920. 1934, efter såväl Ericssons död 1933 som Belle Skinners bortgång har den senares bror sett till så att fiolen skickats tillbaka till Sverige och tack vare Ericssons jämtlandskoppling hamnat på Jamtli. Det är dock osannolikt att Ericsson byggt fiolen. Det är absolut inte omöjligt, men att han byggt den 1920 och fått till en sådan naturtrogen kopia (med alla dess brister) av 1700-talsinstrument utan att det är känt att han haft en förlaga att kopiera är långsökt. Den etikett som finns fiolen och som pekar ut Ericsson härrör nog snarare från en renovering 1920 i Arlington, Virginia. Det går nog inte att helt säkert säga varifrån Ericsson fick fiolen. Det faktum att fiolen skickades till Jamtli efter Ericssons död skulle kunna peka mot att instrumentet inte riktigt ingick i The Belle Skinner collection of old musical instruments. Så kan det vara men det kan ju räcka med att Belle Skinners bror fått för sig att instrumentet byggts av Ericsson för att denne ska ha skickat det till Jamtli. Om Ericsson haft med sig fiolen från Sverige, oklart då om han fått tag i det i Jämtland, i Stockholm eller annorstädes, så verkar det lite märkligt att han själv ska ha märkt det vid en renovering 1920. I sådana fall bedömer jag det som mer troligt att han hittat fiolen i USA, uppenbarligen verkar han ha bott i Arlington ett tag och detta var säkert innan han började jobba för Skinner. Har han haft det med sig från Sverige är det i och för sig inte helt otänkbart att någon annan satt i etiketten med Ericssons namn innan fiolen skickades till Jamtli.

Huvud och skruvlåda visar stora likheter med "Bulan" och sannolikt är instrumenten byggda av samma person. Denne person skulle kunna vara Arwit Rönnegren, Johan Georg Mohte eller någon annan av de tidiga Ängelholmsbyggarna. Jamtlifiolen uppvisar också vissa likheter med Hans Severin Nybergs instrument och han är inte heller en otänkbar upphovsman men jag har i dagsläget valt att gissa på Rönnegren, främst för att Lejonets nos är mycket lik Rönnegrens gambor (se t.ex. Bostongamban.

Jamtlifiolens stränghållare har någon form av variant av det klassiska tulpanmönstret men där romberna i detta fall inte är spegelvända mot varandra utan placerade symmetriskt.