RESONERA MERA!

Svenska fioler med resonanssträngar


Foto: Bengt Nordqvist

Denna fiol finns i Jamtlis samlingar i Östersund. Enligt museets egna anteckningar är fiolen är tillverkad av fiolbyggaren Nils Jonas Ericsson. Han var född 1871 i Sundsjö socken i Jämtland men flyttade i relativt unga år till Stockholm och därifrån emigrerade han senare till USA. Ericsson blev sedemera föreståndare för The Belle Skinner collection of old musical instruments i Holyoke i Massachusetts. Belle Skinners hem är idag ett museum men instrumentsamlingen har sålts till Yale University. Enligt fiolens etikett har Ericsson byggt instrumentet 1920. 1934, efter såväl Ericssons död 1933 som Belle Skinners bortgång har den senares bror sett till så att fiolen skickats tillbaka till Sverige och tack vare Ericssons jämtlandskoppling hamnat på Jamtli. Det är dock osannolikt att Ericsson byggt fiolen. Det är absolut inte omöjligt, men att han byggt den 1920 och fått till en sådan naturtrogen kopia (med alla dess brister) av 1700-talsinstrument utan att det är känt att han haft en förlaga att kopiera är långsökt. Den etikett som finns fiolen och som pekar ut Ericsson härrör nog snarare från en renovering 1920 i Arlington, Virginia. Det går nog inte att helt säkert säga varifrån Ericsson fick fiolen. Det faktum att fiolen skickades till Jamtli efter Ericssons död skulle kunna peka mot att instrumentet inte riktigt ingick i The Belle Skinner collection of old musical instruments. Så kan det vara men det kan ju räcka med att Belle Skinners bror fått för sig att instrumentet byggts av Ericsson för att denne ska ha skickat det till Jamtli. Om Ericsson haft med sig fiolen från Sverige, oklart då om han fått tag i det i Jämtland, i Stockholm eller annorstädes, så verkar det lite märkligt att han själv ska ha märkt det vid en renovering 1920. I sådana fall bedömer jag det som mer troligt att han hittat fiolen i USA, uppenbarligen verkar han ha bott i Arlington ett tag och detta var säkert innan han började jobba för Skinner. Har han haft det med sig från Sverige är det i och för sig inte helt otänkbart att någon annan satt i etiketten med Ericssons namn innan fiolen skickades till Jamtli.

Huvud och skruvlåda visar stora likheter med "Bulan" och sannolikt är instrumenten byggda av samma person. Denne person skulle kunna vara Arwit Rönnegren, Johan Georg Mothe eller någon annan av de tidiga Ängelholmsbyggarna. Jamtlifiolen uppvisar också vissa likheter med Hans Severin Nyborgs instrument och han är inte heller en otänkbar upphovsman men Rönnegren är troligast, främst för att Lejonets nos är mycket lik Rönnegrens gambor (se t.ex. Bostongamban).

Jamtlifiolens stränghållare har någon form av variant av det klassiska tulpanmönstret men där romberna i detta fall inte är spegelvända mot varandra utan placerade symmetriskt.

Arwit Rönnegren

Arwit (även Arwitt, Arfwid, Arfvid, Arfved) Rönnegren (även Runnegren, Rungreen, Rungren, Röngren, Röngreen) föddes i Ebbarp i Kattarps socken, Luggude härad 1680. 1701 och 1702 står han listad som trossdräng i rullorna för Norra Skånska Kavalleriregementet som då var posterat i Pommern. Även en Nills Rönnegren finns med där och det är inte en alltför vild gissning att detta var Arvids bror. Norra Skånska Kavalleriregementet fick 6:e december 1699 färdighållningsorder och på sommaren 1700 lades det i beredskap, >>i campement>>, vid Ystad. Under 1701 och 1702 förflyttades regementet till Pommern där man jämte Pommerska kavalleriregementet förlades i kantoneringskvarter i Stralsund och väster om Greifswald. Regementet ingick sedermera i den armé under ledning av general friherre Nils Gyllenstierna som i augusti 1702 anslöt till Karl XII:s huvudhär i närheten av Krakau (Krakow) i samband med kriget mot August den Starkes Sachsen/Polen. 1704 fick Norra Skånska Kavalleriregementet en ny chef i form av Gustaf Horn af Marienburg och man deltog i många strider i Polen under de närmaste åren och lämnades även kvar där som garnison när huvudarmén gick in i Sachsen 1706. Under denna period måste Arvid Rönnegren ha befordrats till Ryttare (d.v.s. menig kavallerist) eftersom det är så han tituleras då han listas som hemkommen från krigsfångenskap i Ryssland den 8 maj 1722. Norra Skånska Kavalleriregementet deltog i slaget vid Poltava och kapitulerade med Adam Ludvig Lewenhaupts sargade rester av den svenska hären vid Perevolotjna varpå allihop fördes till Moskva för en förnedrande walk of shame och därefter fördelades ut till fångenskap i olika sibiriska orter.

Rönnegren återvände hem till Skåne i maj 1722 och med sig har han bland annat Johan Georg Mothe som skriver in sig vid kämnärsrätten i Ängelholm där han önskar bosätta sig och ägna sig åt fiolbygge vilket han lärt sig i fångenskapen. Rönnegren har sannolikt lärt sig fiolbygge samtidigt som Mothe eftersom han anslöt till den svenska armén senast 1701 vid 21 års ålder och det verkar osannolikt att han lärt sig det tidigare. Att han kan ha lärt sig fiolbygge av Mothe efter hemkomsten är också osannolikt eftersom det äldsta bevarade instrumentet efter Rönnegren är redan från 1724. Ett alternativ som inte helt går att utesluta är att Arvid Rönnegren lärt sig fiolmakarkonsten under det år som Norra Skånska Kavalleriregementet var stationerat i Pommern men det är ändå mer troligt att han liksom Mothe utbildats under tiden i Sibirien. Arvids hustru Anna Gabrielsdotter var 22 år äldre och paret dör båda 1737 när Anna är 79 år och Arvid 57. Trots detta hann Arvid få ihop det med 31-åriga Hanna Ingemansdotter efter hustruns död och den 19 maj 1738 föder Hanna en son Arfved Arvedson men Arwit hinner aldrig träffa sin son.


Foto: Bengt Nordqvist


Foto: Bengt Nordqvist


Foto: Bengt Nordqvist


Foto: Bengt Nordqvist


Foto: Bengt Nordqvist


Foto: Bengt Nordqvist

NamnJamtlifiolen
TypDubbeldäckare
Byggd avArwit Rönnegren
Byggår
OrtKattarp, Skåne
FyndortJamtli, Östersund, Jämtland
Antal spelsträngar4
Antal resonanssträngar8
Totallängd627 mm
Mensur
Corpuslängd357 mm
Höjd
Sarghöjd33 mm
Andra instrument av Arwit RönnegrenBulanBostongambanKulturenfiolenArwitgamban M285
Andra instrument med samma antal resonanssträngarTuppenMunkenHjelmenKarlhamnsfiolenElvisBulanMohteGöteborgsfiolenEdvinSödlingNorbergsfiolenHammerMohte 2AntikrundanfiolenAngeredsfiolen
Andra instrument med tulpanintarsiaTuppenKarlhamnsfiolenSpele-JockeDubbeltulpanenTrippeltulpanenKulturengamban
Andra instrument med lejonhuvudTuppenKarlhamnsfiolenElvisBulanGöteborgsfiolenEdvinSödlingTielkegamban M2475BostongambanKulturenfiolenArwitgamban M285DubbeltulpanenTrippeltulpanenKulturencellonKulturengambanAntikrundanfiolenAngeredsfiolen

Copyright 2009-2020 Jon Magnusson