I Skandinavien är det framför allt två instrument med resonanssträngar som är välkända, den svenska nyckelharpan och den norska hardingfelan/hardangerfelan. Inte lika känt är att svenska fioler med resonanssträngar tycks ha varit en någorlunda vanlig företeelse under framför allt 1700-talet. Detta var viola d'amorens guldålder i Europa och med största sannolikhet kom bruket att förse såväl fioler som nyckelharpor med resonanssträngar från denna trend. Efter att ha glömts bort under hundra till tvåhundra år har fioler med resonanssträngar återigen blivit ganska populärt i Sverige, framför allt bland folkmusiker.
Bland de historiska fynden av fioler med resonanssträngar i Sverige dominerar en instrumenttyp där stämskruvarna monterats i två rader i skruvlådan, spelsträngarnas skruvar på den övre raden och resonanssträngarnas på den undre. På grund av utseendet har modellen lite skämtsamt kallats Dubbeldäckare men då det visat sig att modellen tycks ha sitt ursprung i Karl XII:s ryska fälttåg och karolinernas fångenskap i Ryssland efter slaget vid Poltava försöker jag lansera begreppet Karolinerfiol. Eftersom hardingfelan har en så stark ställning i Norge ligger det nära till hands att de är besläktade med de svenska fiolerna med resonanssträngar och att det borde vara vanligt med svenska instrument med fyra extra skruvar för resonanssträngar i en förlängd skruvlåda. Redan under 70-talets folkmusikvåg, då folk började bli intresserade av gamla instrument, så kände man till ett antal fynd av Karolinerfioler/Dubbeldäckare och väldigt få andra fioler med resonanssträngar men det låga totala antalet och svårigheterna att göra en total sammanställning gjorde det svårt att dra slutsatser om ursprung och fördelning. I takt med att det dykt upp fler instrument, där så gott som samtliga äldre sådana utgörs av Karolinerfioler/Dubbeldäckare kan man med större säkerhet säga att detta har varit den dominerande, för att inte säga enda modellen i Sverige men att den föll ur modet redan under det sena 1700-talet eller möjligen en bit in på 1800-talet och därför inte fanns kvar i levande tradition.
Vi kan inte säga exakt hur vanligt fioler med resonanssträngar var i Sverige förr i tiden och om de fynd som finns kvar idag är en liten eller stor del av den totala mängd instrumenten som någonsin byggts. Vi kan heller inte säga huruvida Karolinerfiolerna/Dubbeldäckarna har bevarats i högre utsträckning än andra fioler med resonanssträngar men det finns inget som tyder på det. Av tillgängliga fynd idag är 23 av 27 svenska fioler med resonanssträngar karolinerfioler/dubbeldäckare. Under tiden som jag haft denna websida och sysslat med efterforskningar har det dessutom dykt upp Karolinerfioler/dubbeldäckare med fyra resonanssträngar. Fynden gör att vi inte kan utesluta att de referenser till resonanssträngsfioler, ibland specifiserat med fyra resonanssträngar, som ibland finns i spelmansberättelser och notböcker också kan ha varit Karolinerfioler/Dubbeldäckare.
Förutom svenska fioler med resonanssträngar finns på denna sida några andra instrument som är intressanta och som kan ge perspektiv och ökad kunskap om fioler med resonanssträngar. Alla instrumentnamn på websidan är påhittade i nutid för att underlätta identifiering. Det hade säkerligen gått att hitta bättre namn men jag väljer att vara konsekvent över tid och fortsätter med de namn jag initialt valde. På denna websida hittar du också bilder på några nybyggda fioler med resonanssträngar och även ett par tips om du själv är sugen på att bygga en sådan.
Känner du till en fiol med resonanssträngar som inte verkar vara med på sidan eller något annat som kan kasta nytt ljus över detta ämne så får du gärna skicka epost till info [snabel-a] resoneramera [punkt] se . Jag publicerar också gärna bilder på nykonstruerade fioler med resonanssträngar.
Antal svenska fioler med resonanssträngar per typ
Antal svenska fioler med resonanssträngar per län
Kartan ovan visar såväl instrumentens fyndplats som platsen där de byggdes om den är känd. De instrument där byggplatsen är känd kommer därför att förekomma två gånger i bilden. Detta var det bästa sättet att ge en total bild över till vilka län instrumenten har kopplingar. Observera att anledningen till den stora mängden instrument i Stockholm är Scenkonstmuseets samlingar.