Med ökande antal strängar blir stämmande en aktivitet som riskerar att ta över mer från spelandet. Rykten gör gällande att den norska Landskappleiken har regler kring hur länge du får stämma en hardingfela. Huruvida dessa är sanna låter jag vara osagt men om man inte är så sugen på att spendera mycket tid på att stämma sitt resonanssträngsinstrument kan det vara fiffigt med finstämmare. Personligen skulle jag inte vilja vara utan finstämmare för varken resonanssträngar eller spelsträngar. Tre huvudsakliga finstämmarkonstruktioner finns
De senaste åren har det utvecklats skruvar med inbyggd planetväxel. Detta är något som många med resonanssträngsinstrument blivit väldigt intresserade av eftersom de erbjuder en finstämmarmekanik som tar lite plats och har hög precision. För mig är valet självklart, har du möjlighet att förse ditt instrument med planetväxlade skruvar ska du definitivt ta den. Det underlättar enormt och det är smidigt att allt stämmande sker med samma skruv och fungerar lika för spel- och resonanssträngar. Följande tillverkare finns:
Wittners skruvar är gjorda av plast och eftersom mekaniken sitter i skruvhuvudet går det inte att byta detta. Svarta plastskruvar är kanske inte det roligaste på ett fint instrument och detta är en stor nackdel med Wittner. På senare tid har det kommit skruvar i andra färger men materialet lär vara samma. Jag har goda erfarenheter av Wittner medan vissa hävdar att konstruktionen känns plastig och att mekaniken inte är steglös utan hackar lite. Jag har varit med om hackandet men tror att det kan ha att göra med strängens spänning. Mina fioler har kort mensur och då blir strängspänningen lägre. Wittnerskruven finns i två storlekar till fiol, en mindre dimensione för 1/4 till 1/2-fioler. Utväxlingen är 8,5:1 och koniciteten Skruvhuvudets största diameter är där 18 mm. Standardskruvens största diameter är 22 mm. Priset är cirka 80$ per set. Det går att få tag i Wittnerskruvar via flera firmor som säljer fioltillbehör men också via e-handlare såsom Thomann. SEK 750 per set är ungefärliga priser så det blir en slant, särskilt om man har många resonanssträngar. Wittnerskruvarna kan tryckas in i skruvhålet och fastnar där eftersom skruven är räfflad. Viktigt är att brotscha hålen snålt, så att man verkligen kan trycka in skruven hårt utan att den åker för långt in. Skruvens rörliga del (den där hålen för strängen finns) måste ligga mycket nära den skruvlådevägg som är närmast skruvens vred. Vissa kompletterar med en liten klick lim för att skruven inte ska lossna, åtminstone på spelsträngar med mycket strängdrag. Jag har också läst tips om att klippa av en kort bit tunn sträng och använda som en slags kil
Pegheds har mekaniken i pinnen vilket leder till en ökad flexibilitet när det gäller skruvhuvudets utformning. Av denna anledning finns huvudet i fler material och dimensioner än Wittner. Pegheds erbjuder som extratjänst att montera specialanpassade huvuden om man skickar skruvhuvuden till dem. Utväxlingen är 4:1 och priset är cirka 150$. Pegheds limmas fast i skruvhålet. Skruvpinnarna finns i tre dimensioner 7,5 mm, 8,5 mm och 9 mm (+ att gängan tar ytterligare 0,2-0,4 mm). Dessa är för skruvlådetjocklekar på cirka 6 mm. Det finns även skruvar för gambor etc som har tjockare väggar. Skruvhuvudena kan göras så små som 16-17 mm och eftersom allt tillverkas på kundorder går det att beställa med varierade storlekar, t.ex. olika storlekar för spelsträngar respektive resonanssträngar. www.pegheds.com
Knillingskruvarna har liksom Pegheds mekaniken i pinnen och enligt uppgift är Knillingskruvarna egentligen samma sak som Pegheds men ett annat varumärke. Skruven finns i brunt. Utväxlingen är 4:1 och priset är cirka 70$-110$.www.knilling.com
Det finns lösa finstämmare till spelsträngar som går att använda som resonanssträngsfinstämmare. Ofta behöver finstämmaren vändas så de kan monteras på stränghållarens undersida. Finstämmaren måste ofta modifieras och ett nytt hål behöver borras. Denna typ av finstämmare har nackdelen att de tar ganska mycket plats och lämpar sig bäst på instrument med stora stränghållare (viola d'amore) och få resonanssträngar.
Per Hardestam har hittat på följande finurliga konstruktion. PDF
Jag har själv testat denna lösning och den fungerar tämligen väl. Det är lite svårt att få en bra utväxling på alla resonanssträngsskruvar eftersom finstämmarna i regel hamnar olika långt från det "stall" mot vilken man drar strängen. Eftersom bulten lyfts upp i stränghållaren är det av stor vikt att få till rätt höjd på "finstämmarstallet", rätt längd på bultarna samt avstånd från stränghållare till locket. Ett för lågt "stall", en för kort bult eller för kort avstånd mellan lock och stränghållare gör att strängen inte går att stämma så mycket innan man måste ta om och stämma med skruvlådeskruven. En för lång bult kan man dra upp för långt vilket kan leda till att den hamnar i musikerns haka :-). Ett för högt "resonanssträngstall" har för mig lett till en brant vinkel där finstämmarna går in i stallet med stora krafter som följd. Resonanssträngarna har då tryckt fram stallets (det vanliga) mittendel och stallet har därför blivit väldigt krokigt.