RESONERA MERA!

Svenska fioler med resonanssträngar

Arwit Rönnegren

Arwit (även Arwitt, Arfwid, Arfvid, Arfved) Rönnegren (även Runnegren, Rungreen, Rungren, Rundegren, Röngren, Röngreen) föddes i Halmstad 1678 eller 1680 (Litteratur i ämnet har gjort gällande att han ska varit född i Ebbarp i Kattarps socken, Luggude härad, 1680 men Ebbarp är hans soldattorp åren 1722-1732). Det finns ett antal bevarade instrument efter Rönnegren från 1720- och 1730-talet och gissningsvis har han lärt sig instrumentmakeri under fångenskap i Ryssland mellan 1709 och 1722 då han strax efter hemkomsten till Sverige fungerar som vittne för sachsaren Johan Georg Mothe som går till kämnärsrätten i Ängelholm och deklarerar att han önskar bosätta sig i staden och utöva fiolmakeri, vilket han lärt sig under krigsfångenskap i Ryssland efter att ha tjänat i den svenska armén under Överste Nils Hielm. Det finns en teoretisk möjlighet att det är Rönnegren som lärt Mothe bygga fioler men i sådana fall måste Rönnegren ha lärt sig detta antingen före 1701 då han tar värvning eller exempelvis under tiden han varit posterad i Pommern vilket känns osannolikt. Att Mothe istället lärt Rönnegren fiolbygge efter ankomst till Sverige är inte heller troligt då det finns bevarade instrument efter Rönnegren redan från 1724 och sannolikheten är hög att han började bygga redan före det men att de instrumenten inte finns kvar.

1701 och 1702 står Arwit Rönnegren listad under rubriken Trådz Drängiar(alltså som trossdräng) i rullor över Norra Skånska Kavalleriregementet som då var posterat i Pommern. Även en Nills Rönnegren finns med där och det är inte en alltför vild gissning att detta var Arvids bror. Norra Skånska Kavalleriregementet fick 6:e december 1699 färdighållningsorder och på sommaren 1700 lades det i beredskap, >>i campement>>, vid Ystad. Under 1701 och 1702 förflyttades regementet till Pommern där man jämte Pommerska kavalleriregementet förlades i kantoneringskvarter i Stralsund och väster om Greifswald. Regementet ingick sedermera i den armé under ledning av general friherre Nils Gyllenstierna som i augusti 1702 anslöt till Karl XII:s huvudhär i närheten av Krakau (Krakow) i samband med kriget mot August den Starkes Sachsen/Polen. 1704 fick Norra Skånska Kavalleriregementet en ny chef i form av Gustaf Horn afMarienburg och man deltog i många strider i Polen under de närmaste åren och lämnades även kvar där som garnison när huvudarmén gick in i Sachsen 1706. Under denna period måste Arvid Rönnegren ha befordrats till Ryttare (d.v.s. menig kavallerist) eftersom det är så han tituleras då han listas som hemkommen från krigsfångenskap i Ryssland den 8 maj 1722. I hemkomstrullan anges att Rönnegren är 44 år gammal och har tjänstgjort i 19 år vilket antyder att han skulle ha befordrats till Ryttare 1703 (med antagandet att åren som trossdräng inte räknades) och varit född 1678 vilket inte riktigt stämmer med död- och begravningsboken från Kattarp. Norra Skånska Kavalleriregementet deltog i slaget vid Poltava och kapitulerade med Adam Ludvig Lewenhaupts sargade rester av den svenska hären vid Perevolotjna varpå allihop fördes till Moskva för en förnedrande walk ofshamevarpåfångarna fördelades ut till olika orter i det ryska imperiet.

Tobolsk och några andra sibiriska orter är mest omtalade men faktum är att långt fler hamnade i orter i västra Ryssland. Många karoliner fick arbeta med att bygga upp den nya staden St Petersburg och de flesta av de gemena karolinerna hamnade i olika orter i den europeiska delen av Ryssland. Officerarna sändes i mycket högre utsträckning till Sibirien där Tobolsk är den mest omtalade orten och officerarnas högre skrivfärdigheter har gjort att mycket mer material bevarats därifrån varpå rapporteringen blivit något snedvriden och många fått för sig att så gott som samtliga karoliner vistats i Sibirien.A rwitRönnegren finns i ett nattvardsprotokoll från Moskva den 27e juni 1718 tillsammans med endast tre andra soldater ur Norra Skånska Kavalleriregementet. Även fiolmakarkollegan Johan Georg Mothe återfinns i detta protokoll och den bästa gissningen är att Rönnegren och Mothe tillbringade hela eller stora delar av sin fångenskap i Moskva. Rönnegren finns dessutom i två rullor i Thomas Knipercronas beskickningshandlingar från Moskva. Den första rullan beskrivs som Rulla uppå dhet manskapett huilka hafva bekomit Prowiant här uthi Muscow för Januarij Månad och där anges Rönnegren som gemen (menig). Den andra rullan kan vara någon form av uppsamlingsrulla inför avfärden och beskrivs som Rulla uppå dheSwänska fångar, som sig hoos mig i Moscou hafwa eller af andre angifne ähre. I denna rulla finns Rönnegren (denna gång kallad Rundegren) upptagen bland ryttarna. Anteckningen i högerkolumnen lyder ”Med hustrun”, med ett streck för man & kvinna i de oomdöptaskolumer (inget streck för ”barn”) och uppenbarligen är Rönnegren numera gift.

Det finns inga anteckningar om att Arwit Rönnegren skulle ha gift sig före 1701, åtminstone inte i kyrkböckerna för Kattarp men å andra sidan är det lite oklart var han bodde före 1701 då han befinner sig i Pommern. Som trossdräng har han knappast haft tillgång till ett soldattorp så det är förmodligen mer troligt att han värvats i Halmstad och tämligen omgående skickats till Pommern. Skåningar fick inte ingå i de skånska regementena före Stora nordiska kriget eftersom de bedömdes som opålitliga och man värvade därför folk i Halland, Småland och Västergötland. Nu tror jag inte att Rönnegren återfinns i ett giftermålsprotokoll från Halmstad före 1701 heller utan jag gissar att han gift sig under fångenskapen i Ryssland. Det var en del kvinnor med i trossen som också hamnat i fångenskap och det har varit eftertraktat för soldaterna att kunna få gifta sig under de långa åren i Ryssland. Rönnegrens hustru är cirka 20 år äldre än honom och om Rönnegren blivit skadad i slaget vid Poltava eller möjligen tidigare under fälttågen i Polen och Ryssland, vilket det finns indikationer på, så kanske en ung men blässerad gemen Ryttare och en äldre men frisk dam har varit en fullt rimlig matchning på dejtingmarknaden bland svenska expats i Moskva under 1700-talets andra decennium.

De flesta fångar verkar ha rest hem via Moskva och Knipercronas rullor innehåller många fler soldater ur Norra Skånska än vad nattvardsprotokollet gör. Jag tolkar det som att Rönnegren och några få andra vistats i Moskva 1718 men att det i januari 1722 samlats många fler från regementet där inför hemfärden.Carl Piper, Karl XII:s kanske viktigaste rådgivare och fången i Moskva 1709-1714 skrev i ett brev hem till sin hustru Christina:

Jag har orsak att berömma större dehlen af offierarne, dhe giöra alt, hvad i theras förmågo står, till at underhållan lifvet, dhe bärga om hösten böndernes säd och höö som dhe hafva slagit och skurit förut, dhe bära sallt, hugga veed hos bårgerskapet, dhe giöra spinetter, violer, kort och annat scharpiperijen, dhe agera fächtmästare dantzmästare och praeceptorer, men kunna med möda med alt sådant förtiena 2 copeker om dagen, det ringa förslår till födan, men altz intet spisar till beklädningen, och är större dehlen, som med sådant intet kunna förskaffa sig födan, i det de antingen äro svaga till hällsan eller och intet äro så handslögde som andre.

Detta är ytterligare ett belägg för att Rönnegren och Mothe kan ha vistats i Moskva då det är mer troligt att Piper uppsnappat deras instrumentmakande där än annorstädes. Nu beskriver Piper förvisso officerares sysselsättning men jag tror inte att det var kulturellt möjligt för en sådan som Piper att ens omnämna gemener eller drängar i ett brev hem till sin hustru.

Rönnegren återfinns i en rulla över hemkomna krigsfångar där det anges att han återvänt 8:e maj 1722. Rullan har upprättats i Stockholm eftersom den behandlar samtliga regementen men det är lite oklart exakt vad som har hänt den 8:e maj. Har Rönnegren varit i Stockholm då eller har han varit tillbaka vid regementet i Skåne?En källa på Krigsarkivet tror att rullorna över återkomna fångar är sammansatt på Krigskollegium i Stockholm enligt uppgifter som inhämtats hos regementsskrivarkontoret på respektive regemente så 8:e maj kan även vara det datum som Krigskollegium erhöll uppgifterna från regementet. Litteratur om karolinernas hemfärd anger att karolinerna, förutom de som skulle till sina hem i Finland eller någon av östersjöprovinserna har anlänt med båt till Stockholm så jag lutar dock åt att Rönnegren varit i Stockholm den 8:e maj 1722. Intressant att notera är att även Jon Klingelberg återfinns i rullan över hemkomna fångar för han är liksomRönnegrenett av de vittnen som Johan Georg Motheanvänder sig av då han ansöker om att få bosätta sig i Ängelholm och som ska intyga att Mothe är en rekorderlig karl. I rullan över hemkomna står det attRönnegren går till regementet vilket betyder att han återgår i tjänst vid Norra Skånska kavalleriregementet. Han kan sedan återfinnas i rullor över Norra Skånska ända fram till 1737 då det står att han ”kasserats” redan 1732 och ersatts med annan ryttare. I den första rullan efter hemkomsten, som är redan från 1722, står det att den förra ryttaren ArfvedRunnegren har Krigskollegii order att här tillträda sitt förra Nr igen. Ett soldattorp var kopplat till ett nummer eller en grad i regementet som soldaterna kunde flytta runt om de t.ex. blev befordrade. Om Rönnegren fick sitt nummer då han uppgraderades från trossdräng till ryttare har han sannolikt aldrig tagit torpet i besittning utan kan mycket väl ha sett det för första gången 1722 och den 26-åringe skåningen Oluf Lindh som bott i torpet i fem år har vackert fått flytta till förmån för en 45 årig hallänning som aldrig varit i Ebbarp men som via ett administrativt nummer har besittningsrätten. Av någon anledning verkar Rönnegren byta nummer mellan 1724 och 1732 men troligen är det torpet som byter nummer eftersom Rönnegren är kvar i Ebbarp.

1722
72Gunnar Anderssons (=rusthållaren) tjänare Oluf Lindh för Ebbarp26 år5 års tjänstSkåning Förra ryttaren Arfved Runnegren som är Hallänning 45 år g[ammal] gift är från Ryska fångenskapen hemkommen uti juni månad 1722 och har Krigskollegii order att här tillträda sitt förra Nr igen. Hästen ett bärbrunt sto vänster vit bakfot 7 år gammal. Hästen Casseras och den antagna håller målet (=måttet) på länden eljest god.
1724
72Gunnar Anderss[on]Svent[jänare]: för kronorusthållet Ebbarp Arfwed Runnegren47 års ålder24 tjänsteårHallänning (Rusthållsräntan preciseras till 72:4 [Daler Silvermynt?] fördelat på Stommen 56 och Augment 16:4) Hästen ett bärbrunt sto vänster vit bakfot 9 år gammal.
1732
71Rusthållaren Gunnar Anderssons sventjänare Arfwed Runnegren för Ebbarp. Rusthållet räntar till Stom och Augment 61 och 31. Ryttaren 55 år gammal32Hallänningtjänat i 32 år varit fången i Ryssland och är Blesserad. Hästen ett bärbrunt sto 17 år gammal. Karlen gammal, varit fången i Ryssland, illa blesserad, tjänt i 32 år, begär och får avsked med underhåll.
1737
71Rusthållaren Nills Falck som rustar och rider själv för Ebbarp.34 år gammal Ryttaren Falck är antagen d. 4 decemb: 1732 i stället för Arfwed Runnegren, som vid sista generalmönstringen kasserades. Karlen gammal, varit fången i Ryssland, illa blesserad, tjänt i 32 år, begär och får avsked med underhåll (sades vid förra generalmönstringen). Bärbrunt sto 22 år gammal. Karlen god och gillas (Gäller den nya ryttaren Nils Falck). Stoet gammalt, styft, casseras.

Under större delen av sin fiolmakargärning har Arvid Rönnegren haft detta som bisyssla vid sidan av soldateriet. Det äldsta bevarade instrumentet efter Rönnegren är redan från 1724 vilket gör det osannolikt att han kan ha lärt sig fiolbygge av Mothe efter hemkomsten vilket såklart är teoretiskt möjligt. Jag tolkar det dock som att Rönnegren och Mothe lärt sig detta vid samma tillfälle då de återfinns i samma nattvardsprotokoll och båda tämligen omgående kommer igång med instrumentmakeri efter ankomsten till Skåne.

Arvids hustru Anna Gabrielsdotter var 22 år äldre och paret dör båda 1737 när Anna är 79 år och Arvid 57.

Trots detta hann Arvid få ihop det och gifta sig med 31-åriga Hanna Ingemansdotter efter första hustruns död och den 19 maj 1738 föder Hanna en son Arfved Arvedson men Arvid den äldre hinner aldrig träffa sin son.

Instrument av Arwit Rönnegren
Bulan
Jamtlifiolen
Bostongamban
Kulturenfiolen
Arwitgamban M285
Copyright 2009-2020 Jon Magnusson