RESONERA MERA!

Svenska fioler med resonanssträngar


Foto: Jon Magnusson

Denna fiolhals förvaras på Smålands museum i Växjö. Fiolkroppen är inte känd och inte omnämnd i museets dokumentation. Troligen är halsen utbytt under den tid då resonanssträngar blev omodernt och gamla korta halsar byttes mot sådana med längre mensur. Jag kallar detta exemplar för "Bulan" p.g.a. de stora knölar som lejonhuvudet har i pannan (eg. manen).

I museets huvudkatalog finns följande notering: "fiolhals hundra år gammal". Gåva av Helena Kask, Alandsborg 1867 och det finns en gammal anteckning som Gunnar Olof Hyltén Cavallius (grundare av museet) plitat ner. Den lyder enligt följande: Wiolhals å folkfela. // Alle gamble wärendska fele-lekar, eller melodier för fela, äro satta för en gammaldags stämning, afvikande från den nu brukliga fiolens. // A: 1699. Tillhörig grefvinnan Sophie Louise Mörner å Oby och skänkt till änkefru Kask.GH-C.

Byggaren som ligger bakom denna fiolhals är okänd men det skulle kunna röra sig om Arwit Rönnegren från Kattarp i Skåne. Det finns en gamba av Arwitt Rönnegren på Museum of Fine Arts i Boston vars huvud är likt "Bulan" och en vanlig fiol men med lejonhuvud och som byggts av Rönnegren finns på Kulturen i Lund. Arwit Rönnegren levde mellan 1680-1737 och kan mycket väl ha byggt "Bulan" även om denna är så tidig som 1699. Arwit föddes 1670 och han skulle alltså ha varit 19 år om det är han som byggt "Bulan" och denna verkligen är från 1699, inte otänkbart men självklart verkar det lite tidigt. Jag vet inte riktigt hur samhället fungerade i slutet av 1600-talet men frågan är om man kunde bygga ett så välgjort instrument som "Bulan" vid 19 års ålder. Dateringen är dock i högsta grad osäker och det verkar rimligare att "Bulan" skulle vara byggd strax innan 1730-talet då de två gamborna i Stockholm respektive Boston är gjorda. Studerar man "Bulan" och gamborna får i alla fall känslan att gamborna är av lite finare hantverk än "Bulan" och att den senare då bör vara byggd lite tidigare. Om inte Rönnegren byggt "Bulan" är Johan Georg Mohte en alternativ byggare. Det finns en gamba efter Mohte på Musikmuseet som är tämligen lik "Bulan". Givet fyndet av Jamtlifiolen som visar så tydliga tecken på att vara byggd av Rönnegren (näsan) så styrker det hypotesen att Rönnegren även byggt andra dubbeldäckare och gör honom mer trolig som byggare av denna fiolhals

Arwit Rönnegren

Arwit (även Arwitt, Arfwid, Arfvid, Arfved) Rönnegren (även Runnegren, Rungreen, Rungren, Röngren, Röngreen) föddes i Ebbarp i Kattarps socken, Luggude härad 1680. 1701 och 1702 står han listad som trossdräng i rullorna för Norra Skånska Kavalleriregementet som då var posterat i Pommern. Även en Nills Rönnegren finns med där och det är inte en alltför vild gissning att detta var Arvids bror. Norra Skånska Kavalleriregementet fick 6:e december 1699 färdighållningsorder och på sommaren 1700 lades det i beredskap, >>i campement>>, vid Ystad. Under 1701 och 1702 förflyttades regementet till Pommern där man jämte Pommerska kavalleriregementet förlades i kantoneringskvarter i Stralsund och väster om Greifswald. Regementet ingick sedermera i den armé under ledning av general friherre Nils Gyllenstierna som i augusti 1702 anslöt till Karl XII:s huvudhär i närheten av Krakau (Krakow) i samband med kriget mot August den Starkes Sachsen/Polen. 1704 fick Norra Skånska Kavalleriregementet en ny chef i form av Gustaf Horn af Marienburg och man deltog i många strider i Polen under de närmaste åren och lämnades även kvar där som garnison när huvudarmén gick in i Sachsen 1706. Under denna period måste Arvid Rönnegren ha befordrats till Ryttare (d.v.s. menig kavallerist) eftersom det är så han tituleras då han listas som hemkommen från krigsfångenskap i Ryssland den 8 maj 1722. Norra Skånska Kavalleriregementet deltog i slaget vid Poltava och kapitulerade med Adam Ludvig Lewenhaupts sargade rester av den svenska hären vid Perevolotjna varpå allihop fördes till Moskva för en förnedrande walk of shame och därefter fördelades ut till fångenskap i olika sibiriska orter.

Rönnegren återvände hem till Skåne i maj 1722 och med sig har han bland annat Johan Georg Mothe som skriver in sig vid kämnärsrätten i Ängelholm där han önskar bosätta sig och ägna sig åt fiolbygge vilket han lärt sig i fångenskapen. Rönnegren har sannolikt lärt sig fiolbygge samtidigt som Mothe eftersom han anslöt till den svenska armén senast 1701 vid 21 års ålder och det verkar osannolikt att han lärt sig det tidigare. Att han kan ha lärt sig fiolbygge av Mothe efter hemkomsten är också osannolikt eftersom det äldsta bevarade instrumentet efter Rönnegren är redan från 1724. Ett alternativ som inte helt går att utesluta är att Arvid Rönnegren lärt sig fiolmakarkonsten under det år som Norra Skånska Kavalleriregementet var stationerat i Pommern men det är ändå mer troligt att han liksom Mothe utbildats under tiden i Sibirien. Arvids hustru Anna Gabrielsdotter var 22 år äldre och paret dör båda 1737 när Anna är 79 år och Arvid 57. Trots detta hann Arvid få ihop det med 31-åriga Hanna Ingemansdotter efter hustruns död och den 19 maj 1738 föder Hanna en son Arfved Arvedson men Arwit hinner aldrig träffa sin son.


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson


Foto: Jon Magnusson

NamnBulan
TypDubbeldäckare
Byggd avArwit Rönnegren
Byggår1699
OrtKattarp, Skåne
FyndortSmålands museum, Växjö, Småland
Antal spelsträngar4
Antal resonanssträngar8
Andra instrument av Arwit RönnegrenJamtlifiolenBostongambanKulturenfiolenArwitgamban M285
Andra instrument med samma antal resonanssträngarTuppenMunkenHjelmenKarlhamnsfiolenElvisMohteGöteborgsfiolenEdvinSödlingNorbergsfiolenHammerMohte 2JamtlifiolenAntikrundanfiolenAngeredsfiolen
Andra instrument med löstagbar greppbrädaHjelmenNorbergsfiolenLångalma
Andra instrument med lejonhuvudTuppenKarlhamnsfiolenElvisGöteborgsfiolenEdvinSödlingTielkegamban M2475JamtlifiolenBostongambanKulturenfiolenArwitgamban M285DubbeltulpanenTrippeltulpanenKulturencellonKulturengambanAntikrundanfiolenAngeredsfiolen

Copyright 2009-2020 Jon Magnusson