Johan Georg Mothe
Johan Georg Mothe föddes i Dresden 1690 eller möjligen 1695 men rekryterades senare till den svenska armén och deltar i Karl XII:s ryska fälttåg varpå han hamnar i krigsfångenskap i Ryssland efter slaget vid Poltava och kapitulationen vid Perevolotjna. Den 30:e december 1723 inställer han sig hos kämnärsrätten i Ängelholm med två vittnen: ryttarna Arvid Runnegren, 42 år från Halmstad men numera bosatt i Ebbarp, Kattarps socken, samt Johan Engelberg, 58 år från Hov och Ysby socken i Halland. Alla tre hade hemkommit från fångenskapen i Ryssland och Mothe ville nu, att de båda ryttarna skulle beediga hans identitet och ogifta stånd, då han 'tänkte nu efter Herrans försyn sig gifta och i stillhet bliva', nedsätta sig i staden och bruka sin profession violmakare hantverket , som han lärt i fångenskapen. Efter fredsslutet hade Mothe följt med sina båda vittnen till Sverige och då dessa av rätten voro kända som trovärdiga män, fann rätten ingen anledning att betvivla de lämnade uppgifterna.
Det har förekommit lite motstridiga uppgifter om Mothes bakgrund och flera författare i ämnet har varit osäkra på var han kommit ifrån men en relativt grundlig genomgång av kyrkböcker och rättsprotkoll genomfördes av Paul Wilstadius i samband med hans artikel Violinmakarsläkten Mothe från Ängelholm ur Släkt och Hävd nr 3 1963. Enligt Wilstadius uppger Mothe till kämnärsrätten i Ängelholm att han varit herretjänare åt överste Erik Hielm under sex år innan han började lära sig fiolmakarhantverket under fångenskapen i Ryssland. Någon överste Erik Hielm finns inte i Karl XII:s armé men däremot en Nils Hielm som leder ett värvat dragonregemente under eget namn som han övertagit från Magnus Stenbock då denne utses till guvernör i Skåne 1705. Johan Georg Mothe återfinns som dräng till Nils Hielm i en rulla i Thomas Knipercrona den yngres beskickningshandlingar från Moskva, strax före slutet av fångenskapstiden. Rimligen har Mothe rekryterats till den svenska armén när den var placerad i Sachsen från freden i Altranstädt 1706 till dess att den utmarscherade mot Polen andra halvan av 1707. Vid sin död 1765 anges Mothe som 75 år gammal men då han 1723 skriver in sig vid kämnärsrätten i Ängelholm uppger han sig vara 28 år gammal. 1690 är ett troligare födelseår då det verkar mer sannolikt att han är 16-17 år vid rekryteringen än 11-12. Dessutom är det så att 1690 heter kurfursten i Sachsen Johan Georg III men 1695 har inte bara han utan även hans äldste son Johan Georg IV avlidit och August den Starke har tagit över tronen och det verkar mer sannolikt att namnge ett gossebarn efter en sittande furste än två som nyligen avlidit i pest respektive smittkoppor.
Johan Georg Mothe förekommer liksom hans vän och kollega Arvid Rönnegren i ett nattvardsprotokoll signerat J.O Siöman i Moskva 27 juni 1718. Då inga spår från andra orter hittats är den nuvarande bästa gissningen att Mothe och Rönnegren tillbringade sin krigsfångenskap i Moskva och att det var där de lärde sig fiolbygge. All litteratur i ämnet anger att det endast var de högre officerarna som vistades i Moskva och antagandet om Rönnegren och Mothe går i sådana fall mot detta. Däremot verkar det mer troligt att det kan ha vistats kunniga violinmakare i Moskva än i mindre orter, såvida Rönnegren och Mothes lärare inte var en medfånge. Det mest troliga baserat på stilen i Mothes och Rönnegrens senare produktion är att läraren varit från norra Tyskland och personer därifrån var vanliga i Karl XII:s armé men var under denna tid även rörliga över Europa och det förekommer tyska handelsmän och liknande yrken över hela Ryssland i vittnesskildringar från karolinska fångar.
Mothe etablerade sig i Ängelholm efter att han anlänt dit 1722/1723 och hans son Jöran och sonson Önnert tog sedermera över verksamheten som också hade flera kända lärlingar som Jakob Hellman (som även gifte sig med Mothes dotter), Carl Johan Broberg senare verksam i Göteborg och Hans Severin Nyborg i Örkelljunga. Johan Georg Mothe verkar också ha trakterat instrument i någon form (troligast fiol eller något stråkinstrument eftersom det är det som finns bevarat efter honom) eftersom det 1 juli 1738 anges i domböcker i Ängelholm att "violmakaren Mothe för dem musicerat på St Johannisdagen”.
Den 16:e mars 1765 avlider Johan Georg Mothe. Bevarat efter Johan Georg finns en cello (ombyggd gamba) från 1726, en gamba från , en fiol från 1745 och minst två men troligen fyra Dubbeldäckare. Av efterkommande fiolmakare i släkten Mohtes produktion finns inga kända instrument bevarade.
| Instrument av Johan Georg Mothe |
| Mohte |
| Edvin |
| Mohte 2 |
| Kulturencellon |
| Kulturengamban |
| Angeredsfiolen |