RESONERA MERA!

• Startsida
• Dubbeldäckare
• Tuppen
• Munken
• Hjelmen
• Karlhamnsfiolen
• Elvis
• Bulan
• Mohte
• Göteborgsfiolen
• Edvin
• Södling
• Norbergsfiolen
• Spetts
• Toftafiolen
• Bungefiolen
• Hammer
• Lumiere
• Metropol
• Mohte 2
• Jamtlifiolen
• Långalma
• Krokeken
• Antikrundanfiolen
• Angeredsfiolen
• Andra svenska fioler med resonanssträngar
• Instrumentmakare
• Övriga instrument med resonanssträngar
• Referenser till resonanssträngsfioler
• Övriga instrument
• Nybyggen
• Blogg
• Resonanssträngarnas ursprung
• Byggtips
• Bildsök
• Om mig
• Bror Strand

Denna fiol har enligt uppgift byggts 1859 av en Johan Spetts (Spets,Spetz?) i Styra utanför Skänninge. Fiolen har gått i en släkt i Linköpingstrakten i ett antal generationer och den byggdes som beställningsjobb till en anfader (född 1842) i denna släkt. Johan Spetts ska ha varit en ganska produktiv fiolbyggare som ursprungligen varit verksam i det militära men sedan fått sparken. Fiolen uppges vara ljus, ha kortare hals än en standardfiol, stränghållare i horn och äldre typ av stämskruvar. En fiolmakare vid namn Ludvig Gillner har under det sena 70-talet renoverat fiolen. Tidigare under sina yrkesverksamma år har han träffat på två ytterligare fioler av Spets. Dessa var vanliga fioler och de var lite smala och mörka. Enligt uppgift finns en fiol på Länsmuseet i Linköping med inskriften "Förfärdigad af Johan Spetts uti Styra år 1861 nr 654". Alltså ett extremt högt löpnummer. Kan man över huvud taget tillverka 654 fioler under en livstid? Spetts föddes 1789 och detta innebär att han måste byggt 9 fioler per år från födelsen. Räknar man bort femton år blir det 11,5 st. Spetts ska dessutom ha varit avskedad livgrenadjär så han lär ju ha haft några yrkesverksamma år i militären då han antagligen inte kunnat bygga fioler.

Denna fiol är en av få som är daterade på 1800-talet men stödjer tesen att de första Dubbeldäckarna verkar ha byggts av professionella byggare i nordvästra Skåne men att bruket av resonanssträngsfioler levde kvar långt in på 1800-talet framför allt bland fiolmakare som inte hade instrumentmakande som enda sysselsättning.