Jag har inga egna bilder av denna gamba byggd 1733 av Arwit Rönnegren som numera hittas på Museum of Fine Arts i Boston men klicka gärna på länken för att se detta vackra instrument! "Arwit rönnegren i fastarn i Lugede herat Anno 1733" lyder inskriptionen och jag bedömer att detta är ett av de grymmaste instrumenten som byggts i Sverige. Framför allt näsan och även resten av huvudet kanske inte är klockrent men i övrigt magnifikt.
Arwit (även Arwitt, Arfwid, Arfvid, Arfved) Rönnegren (även Runnegren, Rungreen, Rungren, Röngren, Röngreen) föddes i Ebbarp i Kattarps socken, Luggude härad 1680. 1701 och 1702 står han listad som trossdräng i rullorna för Norra Skånska Kavalleriregementet som då var posterat i Pommern. Även en Nills Rönnegren finns med där och det är inte en alltför vild gissning att detta var Arvids bror. Norra Skånska Kavalleriregementet fick 6:e december 1699 färdighållningsorder och på sommaren 1700 lades det i beredskap, >>i campement>>, vid Ystad. Under 1701 och 1702 förflyttades regementet till Pommern där man jämte Pommerska kavalleriregementet förlades i kantoneringskvarter i Stralsund och väster om Greifswald. Regementet ingick sedermera i den armé under ledning av general friherre Nils Gyllenstierna som i augusti 1702 anslöt till Karl XII:s huvudhär i närheten av Krakau (Krakow) i samband med kriget mot August den Starkes Sachsen/Polen. 1704 fick Norra Skånska Kavalleriregementet en ny chef i form av Gustaf Horn af Marienburg och man deltog i många strider i Polen under de närmaste åren och lämnades även kvar där som garnison när huvudarmén gick in i Sachsen 1706. Under denna period måste Arvid Rönnegren ha befordrats till Ryttare (d.v.s. menig kavallerist) eftersom det är så han tituleras då han listas som hemkommen från krigsfångenskap i Ryssland den 8 maj 1722. Norra Skånska Kavalleriregementet deltog i slaget vid Poltava och kapitulerade med Adam Ludvig Lewenhaupts sargade rester av den svenska hären vid Perevolotjna varpå allihop fördes till Moskva för en förnedrande walk of shame och därefter fördelades ut till fångenskap i olika sibiriska orter.
Rönnegren återvände hem till Skåne i maj 1722 och med sig har han bland annat Johan Georg Mothe som skriver in sig vid kämnärsrätten i Ängelholm där han önskar bosätta sig och ägna sig åt fiolbygge vilket han lärt sig i fångenskapen. Rönnegren har sannolikt lärt sig fiolbygge samtidigt som Mothe eftersom han anslöt till den svenska armén senast 1701 vid 21 års ålder och det verkar osannolikt att han lärt sig det tidigare. Att han kan ha lärt sig fiolbygge av Mothe efter hemkomsten är också osannolikt eftersom det äldsta bevarade instrumentet efter Rönnegren är redan från 1724. Ett alternativ som inte helt går att utesluta är att Arvid Rönnegren lärt sig fiolmakarkonsten under det år som Norra Skånska Kavalleriregementet var stationerat i Pommern men det är ändå mer troligt att han liksom Mothe utbildats under tiden i Sibirien. Arvids hustru Anna Gabrielsdotter var 22 år äldre och paret dör båda 1737 när Anna är 79 år och Arvid 57. Trots detta hann Arvid få ihop det med 31-åriga Hanna Ingemansdotter efter hustruns död och den 19 maj 1738 föder Hanna en son Arfved Arvedson men Arwit hinner aldrig träffa sin son.
Namn | Bostongamban |
Typ | Viola da Gamba |
Byggd av | Arwit Rönnegren |
Byggår | 1733 |
Ort | Kattarp, Skåne |
Fyndort | Museum of Fine Arts, Boston, USA |
Antal spelsträngar | 4 |
Antal resonanssträngar | 0 |
Extern länk | Extern länk |
Andra instrument av Arwit Rönnegren | BulanJamtlifiolenKulturenfiolenArwitgamban M285 |
Andra instrument med lejonhuvud | TuppenKarlhamnsfiolenElvisBulanGöteborgsfiolenEdvinSödlingTielkegamban M2475JamtlifiolenKulturenfiolenArwitgamban M285DubbeltulpanenTrippeltulpanenKulturencellonKulturengambanAntikrundanfiolenAngeredsfiolen |