RESONERA MERA!

• Startsida
• Dubbeldäckare
• Tuppen
• Munken
• Hjelmen
• Karlhamnsfiolen
• Elvis
• Bulan
• Mohte
• Göteborgsfiolen
• Edvin
• Södling
• Norbergsfiolen
• Spetts
• Toftafiolen
• Bungefiolen
• Hammer
• Lumiere
• Metropol
• Mohte 2
• Jamtlifiolen
• Långalma
• Krokeken
• Antikrundanfiolen
• Angeredsfiolen
• Andra svenska fioler med resonanssträngar
• Instrumentmakare
• Övriga instrument med resonanssträngar
• Referenser till resonanssträngsfioler
• Övriga instrument
• Nybyggen
• Blogg
• Resonanssträngarnas ursprung
• Byggtips
• Bildsök
• Om mig
• Bror Strand

Denna fiol förvaras på Scenkonstmuseet (tidigare Musikmuseet) i Stockholm. Dess officiella namn är M222 men jag har kallat den "Tuppen" p.g.a. att dess lejonman liknar en tuppkam. Instrumentet kom till Scenkonstmuseet genom en överflytt från en annan institution, troligen Nordiska museet. Detta skedde 1902. Instrumentet är ej signerat men visar så stora likheter med "Göteborgsfiolen" att den måste var konstruerad av samma byggare, nämligen Hans Severin Nyberg i Örkelljunga. Huruvida "Tuppen" är senare eller tidigare än "Göteborgsfiolen" är svårt att säga men de båda vara ungefär samtida, d.v.s. från slutet av 1760-talet.

Hals, skruvlåda och huvud ser ut att vara tämligen välbyggt medan kroppen är lite mer primitiv. T.ex. har instrumentet en målad inläggningsåder. Greppbrädan är ej utskjutbar. Stallet ser ut att kunna vara ett barockstall i original och om det skulle vara så är det ett av få sådana exempel. "Göteborgsfiolen" har en ganska omfattande målad s.k. rosning medan "Tuppen" har några mindre målade detaljer (kan även vara intarsia eller pyrografi) vid lockets och bottnens hörnen samt lite större dekorationer på botten vid neder- och överkloss. Stränghållaren har inläggningar med det klassiska tulpanmönstret som förekommer på såväl dubbeldäckare som gambor, fioler och andra instrument av svenska fiolbyggare under 1700-talet. Mönstret är inte unikt för Sverige utan finns även i andra delar av Europa. Stränghållaren är konstruerad på ett intressant sätt, den ser nämligen ut att vara ihoplimmad av ett antal ribbor i varierande träslag vilket är ett ganska effektivt sätt att enkelt göra en stränghållare med tulpaninläggningar.

Scenkonstmuseet har några måttangivelser på sin websida men dessa är tyvärr felaktiga. Jag har mätt instrumentet och informationen här är mer korrekt.