Foto: Leif Andersson
Denna Mohte-fiol från 1753 finns i privat ägo i Skåne. Via Google hittade ägaren han denna websida och fick klart för sig att fiolen han äger varit en resonanssträngsfiol då den har 8 märken efter stift vid stränghållarknappen. Idag sitter det en standardhals på instrumentet och även om det på bilderna inte finns några uppenbara spår av det bör halsen ha bytts. Greppbrädan är sannolikt original och mönstret i kanten liknar andra instrument byggda i Ängelholmstrakten under 1700-talet. Däremot har greppbrädan inte det vanligare tulpanmönstret utan inlagda vita ränder precis från Angeredsfiolen från 1748
Det finns viss osäkerhet kring detaljerna på den etikett som finns i instrumentet men med tanke på greppbrädans likhet med Angeredsfiolen är det gissningsvis Johan Georg Mohte som byggt denna fiol. 1753 var både Johan Georg, 1690-1765 och hans son Jöran (1724-1773, möjligen med namnet Johan Jörgen) aktiva men det finns en gamba bevarad efter Johan Georg som är byggd 1751 så även om det i ett utdrag ur en krönika om familjen säger att Johan Georg år 1752 är änkling, över 70 år och "från burskapet" (vad det nu betyder) samt inneboende hos lärlingen Hellman så bör han ha varit vid god vigör bara något år tidigare.
Johan Georg Mohte, 1690/1695-1765, var grundaren till fiolbyggarsläkten Mohte i Ängelholm. Släkten Mohte har ett lite oklart ursprung. De skulle kunna härstamma från Tyskland eller möjligen från Frankrike och efterforskningar i ämnet försvåras av att de stavar sitt namn på massor av olika sätt. Mohte kunde också stavas Moehte, Måtte, Mote, Motte eller Mothe och de olika stavningarna indikerar antingen tysk eller fransk härkomst. Bengt Nilsson hävdar att Johannes Georg Mothe föddes i Dresden 1695 (ev 1690) medan Anne Nilsson är mer osäker om han är invandrare eller inte. Han tycks ha kommit till Ängelholm 1723 då han ansökte om att få bosätta sig där. Mohte sägs ha lärt sig fiolbyggarkonsten i rysk fångenskap vilket han satt i under 14 år. När det gäller professionella fiolbyggare i Sverige under 1700-talet så finns det två centra, dels Stockholm där en stor majoritet finns och dels i Skåne och släkten Moehte är en av de starkaste representanterna i den senare kategorin. Mohte tycks ha inspirerats av Joachim Tielke i Hamburg och flera av Mohtes instrument, typ gambor, liknade Tielkes med samma typ av inläggningar i kanten. Det finns inga bevis för att Johan Georg gick i lära hos Tielke men det fanns goda kontakter mellan Sverige och Hamburg så det är fullt möjligt. Johan Georg Mohtes son Johan Jörgen fick egna privilegier för instrumentmakeri 1748 och Johan Jörgen fick i sin tur en son som hette Önnert och byggde fioler in på 1800-talet. Johan Georgs svärson Jacob Hellman var också fiolmakare i Ängelholm. Bevarat efter Johan Georg finns en cello (ombyggd gamba) från 1726, en gamba från , en fiol från 1745 och minst två men troligen fyra Dubbeldäckare. Av efterkommande fiolmakare i släkten Mohtes produktion finns inga kända instrument bevarade.
Foto: Leif Andersson
Foto: Leif Andersson
Foto: Leif Andersson
Foto: Leif Andersson
Foto: Leif Andersson
Foto: Leif Andersson
Foto: Leif Andersson
Foto: Leif Andersson
Namn | Mohte 2 |
Typ | Dubbeldäckare |
Byggd av | Mohte |
Byggår | 1753 |
Ort | Ängelholm, Skåne |
Fyndort | Skåne |
Antal spelsträngar | 4 |
Antal resonanssträngar | 8 |
Andra instrument med samma antal resonanssträngar | TuppenMunkenHjelmenKarlhamnsfiolenElvisBulanMohteGöteborgsfiolenEdvinSödlingNorbergsfiolenHammerJamtlifiolenNils NilssonAngeredsfiolen |
Andra instrument med kantintarsia | MohteEdvinArwitgamban M285MeyergambanKulturencellonKulturengambanAngeredsfiolen |
Andra instrument med snäcka | NorbergsfiolenDubbeldäckad hardingSpettsToftafiolenBungefiolenHunshultSpele-Jocke |