RESONERA MERA!

Svenska fioler med resonanssträngar

Denna fiol dök upp på en loppis i Angered under 2022. Fiolen är signerad Johann Georg Mohte Engelholm 1748 och hittades maskäten och i dåligt skick och förutom ett avsaknat lejonhuvud i stort sett intakt. Kantintarsian liknar den på flera andra av Mohtes instrument och greppbrädans mönster är mycket likt den på Mohte 2 (som iofs saknar kantintarsia). Nederdelen av sargen vid stränghållarknappen är lite klumpigt bytt och det går därför inte att se om resonanssträngarna fästs där, vilket är fallet på två andra Dubbeldäckare av Mohte, eller möjligen i stränghållaren. Även om greppbrädan är limmad nu skulle den kunna ha varit utskjutbar. Utrymmet för resonanssträngar under greppbrädan behöver undersökas mer för att se huruvida det har en sned kant som om den skulle vara gjord av en sinkfräs. Baksidan av skruvlådan har ett intressant mönster som jag inte sett tidigare, de två övriga Dubbeldäckare som Mohte tillverkat har ju utbytta halsar med nytillverkade snäckor. Däremot kan mönstret stämma överens med det på Edvin Karlssons fiol.

Johan Georg Mohte

Johan Georg Mohte, 1690/1695-1765, var grundaren till fiolbyggarsläkten Mohte i Ängelholm. Släkten Mohte har ett lite oklart ursprung. De skulle kunna härstamma från Tyskland eller möjligen från Frankrike och efterforskningar i ämnet försvåras av att de stavar sitt namn på massor av olika sätt. Mohte kunde också stavas Moehte, Måtte, Mote, Motte eller Mothe och de olika stavningarna indikerar antingen tysk eller fransk härkomst. Bengt Nilsson hävdar att Johannes Georg Mothe föddes i Dresden 1695 (ev 1690) medan Anne Nilsson är mer osäker om han är invandrare eller inte. Han tycks ha kommit till Ängelholm 1723 då han ansökte om att få bosätta sig där. Mohte sägs ha lärt sig fiolbyggarkonsten i rysk fångenskap vilket han satt i under 14 år. När det gäller professionella fiolbyggare i Sverige under 1700-talet så finns det två centra, dels Stockholm där en stor majoritet finns och dels i Skåne och släkten Moehte är en av de starkaste representanterna i den senare kategorin. Mohte tycks ha inspirerats av Joachim Tielke i Hamburg och flera av Mohtes instrument, typ gambor, liknade Tielkes med samma typ av inläggningar i kanten. Det finns inga bevis för att Johan Georg gick i lära hos Tielke men det fanns goda kontakter mellan Sverige och Hamburg så det är fullt möjligt. Johan Georg Mohtes son Johan Jörgen fick egna privilegier för instrumentmakeri 1748 och Johan Jörgen fick i sin tur en son som hette Önnert och byggde fioler in på 1800-talet. Johan Georgs svärson Jacob Hellman var också fiolmakare i Ängelholm. Bevarat efter Johan Georg finns en cello (ombyggd gamba) från 1726, en gamba från , en fiol från 1745 och minst två men troligen fyra Dubbeldäckare. Av efterkommande fiolmakare i släkten Mohtes produktion finns inga kända instrument bevarade.

NamnAngeredsfiolen
TypDubbeldäckare
Byggd avJohann Georg Mohte
Byggår1748
OrtÄngelholm, Skåne
FyndortAngered, Västergötland
Antal spelsträngar4
Antal resonanssträngar8
Totallängd606 mm
Mensur293 mm
Corpuslängd353 mm
Höjd
Sarghöjd
Andra instrument med samma antal resonanssträngarTuppenMunkenHjelmenKarlhamnsfiolenElvisBulanMohteGöteborgsfiolenEdvinSödlingNorbergsfiolenHammerMohte 2JamtlifiolenNils Nilsson
Andra instrument med rosningTuppenMohteGöteborgsfiolenEdvin
Andra instrument med kantintarsiaMohteEdvinMohte 2Arwitgamban M285MeyergambanKulturencellonKulturengamban
Andra instrument med lejonhuvudTuppenKarlhamnsfiolenElvisBulanGöteborgsfiolenEdvinSödlingTielkegamban M2475JamtlifiolenBostongambanKulturenfiolenArwitgamban M285DubbeltulpanenTrippeltulpanenKulturencellonKulturengambanNils Nilsson

Copyright 2009-2020 Jon Magnusson